Tranorna hade rätt

Först kom tranorna, sen kom våren. På flera ställen i trädgården är snön nu helt borta. (i och för sig så ligger 90% av trädgården fortfarande begravd under snö, men jag undviker dom områderna)

Den tidigare frusna bäcken inte bara porlar, den riktigt forsar fram. Jag står gärna på bron och blundar och lyssnar till ljudet av rinnande vatten, med solen i ansiktet.




Hela kryddlandet tittar fram nu. Den djupa snön har skyddat allt som legat under. Salvian är fortfarande grön. Vilken bra tjuvstart på växandet.

En taklök tittar fram ur snön.

Alunroten har också legat skyddad under snön. Har så klart glömt vad denna heter, men kanske creme brulé eller något liknande.

En till alunrot. Självklart minns jag inte vad denna heter heller, men den är härligt lila. Här delar den rabatt med murgröna och strandiris (behöver nog ta saxen till strandirisen)

Underbart. Fortsätter solen skina så kanske resten av trädgården får möjlighet att titta fram ur snödrivorna också. Snart kan man nog gå ut i skogen för ett vårskrik.

Äntligen ett vårtecken

Våren kom med buller och bång.
Snön ligger fortfarande kvar i ett tjockt täcke, det är svinkallt ute och solen har inte synts till ännu. Men idag kom tranorna. Med högljuda rop meddelar dom att nu är våren här.

(bilden är inte min för nu när jag äntligen har en fungerande dator så har kameran lagt av)

pärlhyacinter som tröstar

Jag blir så vansinnigt avundsjuk på alla bloggar just nu som är fyllda med penséer, julrosor, snödroppar och andra underbara vårtecken. Här hos oss ligger marken djupt ner under snön.

Men jag har ju mina pärlhyacinter på köksbordet till tröst. En kopp vår, som Ester så fyndigt kommenterade. Och idén till att plantera lökarna i tékoppar fick jag av Mia.

Nu längtar jag efter att dom ska visa sig i trädgården också. Jag har tagit bort snön lite varsamt och går och kikar flera gånger om dagen för att se om något händer. Men inte ännu. Tålamod...det har jag verkligen inte!

Dator haveri

Efter ännu ett datorhaveri har jag gett upp hoppet om min gamla laptop. Tur att man har en sån underbar sambo som kommer hem med en alldeles sprillans ny variant. En liten minilaptop som får plats i handväskan. Så numera kan jag ha med mig den till jobbet, och kommer kunna blogga oftare. Och rosa är den också. Kan det bli bättre?

Våren har kommit till mig!

Nja, det är väl inte helt sant. Vintern håller fortfarande ett stadigt tag. Men jag kan inte vänta längre på våren så den har flyttat in i köket. Lite pärlhyacinter på köksbordet är ju aldrig fel.

Idén att plantera dom i tékoppar fick jag från en annan blogg. Men tyvärr kommer jag inte ihåg vilken. Men om du känner igen idén, eller om det rent av var din blogg, så säg till, jag länkar gärna. Det var en jätte vacker tékopp med pärlhyacintermotiv om jag minns rätt.

Här är i alla fall min version. Nu går jag ivrigt och väntar på att de ska blomma.

Tillbaka blickar

I april förra året kom vår gärdsgård till. Det var lite av en familjedag, med min sambo, hans pappa och hans morfar som alla hjälptes åt.

Här står sambon och hugger lite.



Svärfar spettar hål i marken.


Morfar inspekterar och ser till att dom yngre generationerna gör allt på rätt sätt.

Gärdsgården börjar växa fram.

Det slutliga resultatet. Jag älskar verkligen vår gärdsgård. Den tillför så mycket till trädgården.

Dom här bilderna togs i april förra året. Det kan man inte tro när man tittar ut genom fönstret idag.

Herrgårdsliv

Herrgårdsparken där jagjobbar. Jag tänkte att det här blir en bra utsikt för att ta en ny bild varje månad. Jag tog ingen bild i januari, men det såg exakt lika dant ut då.



Foajén på Söderfors Herrgård.

En härlig blandning av exotiskt och svenskt. En vacker ordidé med den svenska vintern som bakgrund.

Hemma lyckas jag aldrig med orkidéer. Jag hoppas att jag lyckas få dom att överleva här istället.