torsdag 4 mars 2010

Tillbaka blickar

I april förra året kom vår gärdsgård till. Det var lite av en familjedag, med min sambo, hans pappa och hans morfar som alla hjälptes åt.

Här står sambon och hugger lite.



Svärfar spettar hål i marken.


Morfar inspekterar och ser till att dom yngre generationerna gör allt på rätt sätt.


Gärdsgården börjar växa fram.



Det slutliga resultatet. Jag älskar verkligen vår gärdsgård. Den tillför så mycket till trädgården.



Dom här bilderna togs i april förra året. Det kan man inte tro när man tittar ut genom fönstret idag.


7 kommentarer:

  1. Härligt att hela släkten hjälper till! Den ser jättefin ut, er gärdsgård. Kul att du gillar mina kransar, har funderat på webshop men problemet är att det är svårt att skicka och hålla detaljerna hela och fräscha (vakteläggen är tex jättömtåliga!) så jag håller mig till återförsäljare än så länge.
    Ha en bra vecka!
    Jenny

    SvaraRadera
  2. Den är verkligen fin, er gärsgård. Ett gott hantverk. Och inte kan man tro att det ska kunna se ut sådär om en månad.
    Kram!

    SvaraRadera
  3. ....snart är det april ;)))typ bara fyra veckor dit.

    SvaraRadera
  4. Vad trevlig med aktiviteter där 'generationerna' hjälps åt.
    Fint blev det också!
    Ha det gott
    Birgitta

    SvaraRadera
  5. Det finns nog inget vackrare "staket" än gärdsgården när man bor med naturen inpå knuten. Skoj att det blev en generations-aktivitet dessutom / gittan

    SvaraRadera
  6. Vilken vacker gärdsgård! Det kallar jag riktigt hantverk. Sån kunskap ska vårdas.

    Jag önskar dig en härlig dag!
    Camilla

    SvaraRadera
  7. Åh! Gärdsgård har jag alltid önskat mig men aldrig fått!! Hos oss har vi inhägnat med fårstängsel för hundarnas skull. Nu han de vara ute utan tillsyn, det är skönt. Man får rätta mun efter matsäcken, så är det bara!

    Eva-Mari

    SvaraRadera