måndag 15 februari 2010

Inga hjärtan hos mig.

På jobbet idag turades alla om att bräcka varandra med sina alla-hjärtans-dag firande. När det blev min tur att berätta hur vi hade firat så ryckte jag på axlarna och sa att vi inte firar alla hjärtans dag. Så kom jag på mig själv med att sitta och försvara vårt val att inte fira. Varför känner man att man måste försvara något sånt?

Jag orkade inte förklara att vi firar vår kärlek till varrandra varje dag på året, men kanske inte med just rosor och choklad. Vi firar genom att alltid visa varrandra förståelse, respekt och kärlek. När min sambo vill ta hand om mig så bakar han kakor. Och jag äter dom även om jag inte är sugen för att det är hans sätt att visa att han rår om mig. Och fastän han hatar när jag övernattar på jobbet så säger han alltid att det är ok, att han förstår att mitt jobb är viktigt för mig. Jag älskar att laga mat till oss. Även om jag har varit på jobbet i 12 timmar så väljer jag att ställa mig och laga middag när jag kommer hem för jag vill ta hand om honom.

Men det bästa, det absolut bästa min sambo gör är att varje vår plockar han den första av varje ny blomma han ser och ger till mig. Jag har en enorm samling med 'första' blommor som jag torkar. Årets första tussilago, årets första pärlhyacint,årets första viol, till och med årets första maskros. Så jag klarar mig utan rosor och choklad på alla hjärtans dag, för hos oss är det alla hjärtans dag varje dag.


8 kommentarer:

  1. Jag tror man käner att man måste försvara sig när man liksom sticker ut FRÅN gruppen.
    Vi är ju ändå flockdjur med en inneboende vilja att vilja tillhöra en grupp:-)

    I vilket fall som helst; Jag tyckte din samling av förstlingar var BÄST idag.

    Ha en skön kväll,
    Hillevissan

    SvaraRadera
  2. Här var det semmelsöndag, mors dag och alla hjärtan samma dag. Att min man bakade bullarna, jag lagade semlor och mina söner kom med en groda till i min samling höll som firande här..Valentin har vi nog faktiskt aldrig firat, så inte gå i försvar, dagen är mycket till för att handelståndet ska få sälja choklad och rosor. Det lilla i vardagen som du skriver om betyder så mycket mer, också efter 20 år :)

    SvaraRadera
  3. Alla hjärtans dag är väl egentligen mest ett komersiellt jippo...vi inskränker vårt firande till några gelehjärtan till frukost(efter). Ta hand om varandra måste man ju göra varje dag ;)

    SvaraRadera
  4. Jag håller med, det är vardagen som är viktig inte de dagar handeln kommit på att vi behöver. Fira vill jag väl inte påstå att vi gör, en god middag och efterrätt (som årets alla andra söndagar) Vars en ask hjärtan till döttrarna blev det förståss men jag tror att de hade uppskattat den oavsett vilken dag på året det är =)

    SvaraRadera
  5. Jag är mera för att fira den dagen som är idag, tadam: Fettisdagen! En av mina favoritdagar under året! :)

    I söndags firade vi också, men semlor som jag pudrade lite "hjärtigt" med florsockret. :)

    Jag önskar dig en riktigt GOD fettisdag!

    SvaraRadera
  6. Tycker det låter som om ni har det helt underbart. Vi myste litet extra i fredags hela familjen. Det var det hela.

    Karin

    SvaraRadera
  7. Så fint du beskriver kärleken mellan er! Visst är det så mycket mer värt att ta hand om varandra varje dag. Vårt firande bestod i varsin nybakad muffins med lite extra god frosting och jordgubbe. Kram Anna

    SvaraRadera
  8. Samma här... varför skall man visa kärlek en söndag i februari??
    Nej det är vardagen som gäller.
    Hälsa att du är inte ensam om att inte fira.
    Annika

    SvaraRadera