Herrgårdsliv

Herrgårdsparken där jagjobbar. Jag tänkte att det här blir en bra utsikt för att ta en ny bild varje månad. Jag tog ingen bild i januari, men det såg exakt lika dant ut då.



Foajén på Söderfors Herrgård.

En härlig blandning av exotiskt och svenskt. En vacker ordidé med den svenska vintern som bakgrund.

Hemma lyckas jag aldrig med orkidéer. Jag hoppas att jag lyckas få dom att överleva här istället.

Helg mitt i veckan

I går hade jag förmånen att få åka på studiebesök till Högbo Brukshotell utanför Gävle. Jag åkte tillsammans med en kollega för tébuffé, 4-rätters gourmetmiddag, övernattning och frukost.
Maten var fantastisk, och jag ringde hem direkt efter middagen för att informera sambon att jag vill fira min födelsedag med att äta middag där igen.

I foajén hade dom en stor shop, med mycket att handla.

Ljuslyktor i glas

Ljuslykta/vas/dekoration

Lyxiga marmelader

zinkhus

Jag fick hålla hårt i plånboken för att inte komma hem med allt jag såg.

Inga hjärtan hos mig.

På jobbet idag turades alla om att bräcka varandra med sina alla-hjärtans-dag firande. När det blev min tur att berätta hur vi hade firat så ryckte jag på axlarna och sa att vi inte firar alla hjärtans dag. Så kom jag på mig själv med att sitta och försvara vårt val att inte fira. Varför känner man att man måste försvara något sånt?

Jag orkade inte förklara att vi firar vår kärlek till varrandra varje dag på året, men kanske inte med just rosor och choklad. Vi firar genom att alltid visa varrandra förståelse, respekt och kärlek. När min sambo vill ta hand om mig så bakar han kakor. Och jag äter dom även om jag inte är sugen för att det är hans sätt att visa att han rår om mig. Och fastän han hatar när jag övernattar på jobbet så säger han alltid att det är ok, att han förstår att mitt jobb är viktigt för mig. Jag älskar att laga mat till oss. Även om jag har varit på jobbet i 12 timmar så väljer jag att ställa mig och laga middag när jag kommer hem för jag vill ta hand om honom.

Men det bästa, det absolut bästa min sambo gör är att varje vår plockar han den första av varje ny blomma han ser och ger till mig. Jag har en enorm samling med 'första' blommor som jag torkar. Årets första tussilago, årets första pärlhyacint,årets första viol, till och med årets första maskros. Så jag klarar mig utan rosor och choklad på alla hjärtans dag, för hos oss är det alla hjärtans dag varje dag.

Längtans ljuva plåga...

Jag vet att man ska uppskatta det vackra med varje årstid. Och visst har denna vinter varit otroligt vacker med all snö och rimfrost. Och jag vill ju absolut inte klaga, för den kunde ju lika gärna ha varit brun, geggig och grå.

Men nu längtar jag verkligen. Jag längtar efter vårens första fågelsång (som jag sen kommer att svära över när jag blir väckt av den tidigt varje morgon). Jag längtar efter första pärlhyacinterna som jag planterade längs med entrén. Jag längtar efter att höra bäcken porla med allt smältvatten. Jag längtar efter att så mina första frön för året, och allt dalltande som tillkommer. Jag längtar efter att få se hur allt slit och möda vi la ner förra året ser ut i år. Jag längtar!!!

Världens sämsta bloggare...

.....det är jag det. Jag har verkigen försummat bloggen på sistonde. Jag har bott på jobbet, bokstavligen. Men nu är jag hemma hela helgen och kan ta igen allt.


Så här ser det ut hos oss på sommaren...




Och så här ser det ut nu.....